puresauna

Med reservation för relevans och beskaffenhet…

Mitt år (2009) som jag minns det, där jag främst erinrat händelserna jag skrivit om genom bilder jag tagit.

 

Januari – Nyåret 08/09 firades i Endre med vänner. Bastu tillsammans med annan dryck än vatten gjorde det till slut svårt att se klart. Jag och mitt sällskap åkte in till staden runt elva för att sedan träffa bekanta vid hamnen och ”fira” det nya året . På självaste nyårsdagen hade mitt pärklag fått den ärofyllda uppgiften att inventera Ica Roma, dvs. räkna alla varor i butiken för att ge butiksägaren en överblick på sortimentet, det var kul. Firade Johan Pettersson 18 års-fest och spelade sedan obs-cup efteråt. Fick uppstötningar efter första matchen och var tyvärr tvungen att avbryta och åka hem. Är på fin ölprovning hos Thomas och börjar lite smått planera resan till Kebnekaise med min kusin Arvid. Bokar smoking inför balen.

 

Februari – Bra treafest och ett trevligt lan hos John. Ett så kallat ”Hamra-LAN”. Min käre vän Björn Benzlers liv kunde ha slutat i kurvan som överraskar efter bygdegården i Hamra. Jag såg hela skeendet i min backspegel och förstår än idag inte hur han kunde manövrera den lilla Toyotan ut ur kurvan i 110 km/h. Vår kära granne somnar in 98 år gammal och lämnar ett stort tomrum efter sig. Det blir sportlov och jag står i kiosken en dag under Krullis Cup tillsammans med Björn och Wilson. I skolan läser vi boken ”Ok, amen” som handlar om chassiderna och deras säregna liv i metropolen New York. Ett roligt utdrag: ”En man som delar kontor… med några kvinnor… är under konstant attack också om dessa bär anständiga kläder.”

 

Mars – Går på en vikaregenomgång inför sommarens vikariat som boendeassistent. Tränar fotboll och spelar sällskapsspel hemma hos Elin H i hennes lägenhet. - Vad hände den 4 juni 1783? Markus fyndiga svar: ”En bakterie upptäcktes på ett regalskepp.”

 

April – Det börjar ljusna och arbetet med projektarbetet ”Into the Wild” fortsätter. Vi har ytterligare ett Hamra-LAN. Den roligaste och mest drömlika treafesten äger rum. Markus och Alex har fest i Halla bygdegård som jag åker på trots hög feber, en trevlig tillställning.

 

Maj – Sommaren närmar sig, balen närmar sig och likaså gör studenten. Jag fyller 19 år och en stor etapp av livet går mot sitt slut, nämligen skoltiden. Jag, Johan 16 och Beno går på ”en känd gotländsk bilhandlares” rättegång på rättskunskapen. Får min inställelseorder för värnplikten och åker upp på informationshelg där vi får känna på hur det är att sova ihop på logement tillsammans i grupp. Vi testas även fysiskt genom olika tester och får en liten, liten insikt i hur det kommande året kan komma att bli. Vi avslutar på söndagen efter en fysträning som var nästintill letal. Träningsvärken satt i under de fem kommande dagarna och jag gick sämre än en man som strax skulle fira sin hundraårsdag. Häggen och Macke åker till Kreta utan mig då jag tråkigt nog inte kan följa med. Jag får underrättelse om deras status genom bilder och det är ingen dålig solbränna dom visar upp. Häggen blir otroligt nog också förföljd av ett mystiskt utländskt ekipage tjejer. Får en liten absintflaska av Renée som förgyller min mösspåtagning som till stor del äger rum hemma i Elin Hs lägenhet. God mat från Village Tandoori och de trevligaste människorna i världen gör det hela högst minnesvärt. Har klassmiddag dagen efter. Blir tillsammans med den objektivt sett vackraste och underbaraste personen här på jorden. Rustar inför bal och fullföljer den. En minnesvärd tillställning likaså.

 

Juni – Pyntar studentvagnen tillsammans med klassen hemma hos Gabbe i Follingbo. Den blir vackrare än blommorna på en sommaräng. Tar studenten. En ambivalent tillställning som verkligen bevisade att sp3h var den absolut bästa klassen. Den pulserande musiken, människorna omkring, stoppen där föräldrarnas rörda ansikten mötte oss i vårt glädjerus tillsammans med den magiska stämningen gjorde det hela underbart. Hade till min förfäran feber men det var ingenting som fick hindra firandet. Går på ”Maskinen” dagen efter vilket verkligen var värt mödan. Köper kängor till den kommande vandringen på Kebnekaise. Åker upp till Kiruna den 12 juni med min kusin. Nattåget som ska ta oss dit tar 15 timmar. Delar kupé med en kirunabo som visar sig bli vår räddning då bussar i Kiruna inte går som planerat. Denna person erbjuder sig att skjutsa oss de sex milen till Nikauloukta från Kiruna där vandringen mot Kebnekaise börjar. Dessa 6 mil hade annars varit ett obönhörligt hinder i vår pilgrimsfärd mot toppen. Vi vandrar till en höjd av 1600 m.ö.h men är tyvärr tvungna att vända på grund av dimma och snö. En besvikelse, givetvis men resan överlag var väldigt uppiggande och rolig. Sommaren 2010 görs ett nytt försök, då finns bara en utgång. Börjar mitt sommarjobb på fältgatans äldreboende och trivs väl. Stukar foten under en fotbollsmatch och haltar under några dagar. Tråkigt nog blev det ingen mer fotboll under sommaren på grund av detta. Flyttar upp i mitt kära sommarrum. Spelar volleyboll i Björns trädgård, blir stucken av en geting i örat.

 

Juli – Åker och badar med häggen i Sigvalde och vi besöker även den plats vi bodde på under några decemberdagar då projektarbetets praktiska del ägde rum och delar minnen. Åker till stranden med Joanna och passar på att visa upp Dalhem kyrka samt ta med henne på en exklusiv tur upp i tornet. Den andra helgen i juli börjar mycket traditionsenligt Stångaspelen. Thorsson, jag och Klasén rustar upp inför fyra dagar i husvagnen och åker ut. Tyvärr är vädret relativt dåligt men det hindrar oss inte från att vinna alla våra matcher och avancera i systemet.

 

Tar mina första ridlektioner i Sjonhem i förberedande syfte inför den beridna högvakten. Träffar den valp som senare ska bli vår, Ruben är hans namn och han är en späd och söt liten varelse på knappt ett kilo. Elin H kommer på besök och vi spenderar lite kvalitetstid innan jag rycker in och hon far till andra sidan jorden i Belgien. Jag och Joanna passar på att åka tåget i Dalhem och promenerar runt ån i det fina sommarvädret. Åker även till min kusin i Hamra för att senare under kvällen besöka den omtalade fidepuben. Är på Tofta strand med älskling och möter en mystisk man.

 

Augusti – Rycker in den 3 augusti och det är med stor förtvivlan som jag lämnar min kära ö och min älskling. Nu börjar den grundläggande soldatutbildningen.

 

Det märktes genast att Livgardet var ett förband med mycket hårda krav på de värnpliktiga. Jag hade läst att det skulle bli en hård och krävande tid och gick därför också in med den tron vilket var nödvändigt för att orka med. De som gick in med inställningen av att det inte skulle bli så jobbigt var sedermera också dem­­­ som fick avbryta sin värnplikt. Den första tiden var olidlig många gånger. Tidiga morgnar, många och långa marscher, omänskligt korta matraster, fysisk träning närhelst tillfälle gavs, en otrolig studs och puts i allt vi gjorde, arga befäl med en osviklig förmåga att skapa tunghäfta, konstant stress och minst sagt bristfälligt med sömn. Men man vande sig, och efter ett tag blev de flesta rutiner mer eller mindre naturliga.

Den första permisen (ledigheten) var otroligt förlösande. Det var fart och fläkt och lyckan över att få leva i det ”civila mörkret” igen var enorm. Middagen hemma hos mig som följdes av ölkväll med grabbarna var en andligt upphöjd och sinnlig njutning som dock tyvärr, återigen påminde mig bittert om hur bra jag har det hemma. Min saknad efter Joanna som var i Barcelona var oerhörd och att inte få träffa henne på den första permissionen var ett rejält elände.

 

Grundutbildningen fortsatte… Den enda tiden man hade för sig själv var på toaletten. Självklart var detta under tidspress. Morgonrutinen (dvs. bäddning av sängen, städning av logementet och det tilldelade städområdet) var alltid spännande. Lägga ner sin själ i att rensa golvbrunnarna från diverse smuts i duschutrymmena, rengöra toalettstolarna med topps för att få dem riktigt rena, samt putsa tvättställen rena från kalkavlagringar som var lika svåra att utplåna som minnet av den där förfärliga dagen när Vänge IK blev rankat som Sveriges fjärde sämsta division 5 lag var ofta otillräckligt och omvisitationer var vardag.

 

Fältveckan som aldrig tog slut är ett också bestående minne. Redan efter två dagar började rykten spridas i plutonen angående när vi skulle få åka tillbaka. ”Imorgon får vi åka tillbaka.”, ”Imorgon får vi glass.”.  Dessa rykten fortsatte gladeligen att spridas och ändrades allteftersom dagarna gick. Efter 10 dygn med 3,5 timmes sömn per natt i snitt fick vi åka tillbaka, utan att ha fått någon glass.

 

Minnesvärda citat från grundutbildningen:

Fänrik Radell: "Jag älskar perfektion"

 

Korpral Larsson, med bred skånska: "Stå still och håll käften"

 

Korpral Larsson: "Sluta fippla!!"

 

Förste Sergeant Ernstsson: "Ni ska vara tysta som ninjamöss på krossat glas i ett hönshus."

 

För­ste Sergeant Hägle: "Glädje upphör"

 

För­ste Sergeant Hägle: "Idag serverar konungen... INGENTING!"

 

Fänrik Radell: "När jag säger 'gör det', gör det. Gör det"

 

Förste Sergeant Ernstsson: "Edman sluta svettas! Du slösar vatten"

 

Till slut, den 27 augusti fick jag permis och fick äntligen, äntligen träffa Joanna igen <3

 

September – Efter permisen väntade OP-sparven. Ett mandomsprov som den 3e militärpolisplutonen (min pluton) alltid genomfört (av någon anledning gjorde vår pluton alltid de mest påfrestande uppgifterna och skulle förtjäna allting till skillnad från de andra plutonerna.). Fyrtioåtta timmar utan mat och sömn blev det. Tidspassningsövningar, hinderbana, grupptävlan, stukad fot, milslånga marscher, gasöverfall och avslutande marsch i kanal. Allt i ett hiskeligt tempo med en underbar cynisk mentalitet som löd: ”är man sist så ökar man”.

Trafikutbildning. Läste trafikförordningen, sköt med prolaser och tog alkoholutandningsprov samt genomförde militära vägtrafikkontroller. Flyttar från Kungsängen in till Kavallerikasern på Östermalm och ett nytt skede av utbildningen tar sin början. Vi har förstegsutbildning i ridning och batong. Börjar rida. Övar Law Enforcement Clearing som är tyst genomsök av byggnad, en beprövad teknik som nationella insatsstyrkan inom polisen använder sig av. Träffar Joanna så fort jag har en ledig stund och hennes sällskap är ovärderligt.

Ser till min förvåning Freddan, en gammal lärarlegend från Säve på pendelstationen vid slussen. Jag förföljer honom men tappar bort honom i folkvimlet och får avbryta jakten då pendeltåget snart skall avgå. Jag kliver på pendeln och till min stora lycka sitter han där. Jag konfronterar mig själv och bestämmer mig till slut för att upprätta samband. Detta resulterar i en 20 minuters fantastisk pratstund innan han slutligen kliver av. Äter sista gången utomhus med älsklingen på en bigata till Drottninggatan. Hon äter lasagne och jag äter fläskfiléspett med klyftpotatis ute i solskenet. Vi går också på Gröna Lund och åker en massa roliga karuseller.

 

Oktober – Baskerprov. Ett utdrag från sista dygnet, det har nu gått 47 h:

2009-10-04, söndag

01.40 Tillpassning på Sofieros skjutbana, mellan tak och väggar, -1 grader.

02.15 Vi skriver tvåtusenfem års högskoleprov HT med Bolibompavinjetten på repeat i högtalarna under skrivningen. Sammanlagt fick vi höra den 640 gånger.

05.00 Inlämning av prov

05.10 ”Nu har ni gjort er förtjänta av vila så ta till vara på det här och vila upp er nu.” Alla kryper ner i sovsäckarna, trötta efter 50 timmars aktivitet med endast trettio minuters sömn. Fänrik Radell släcker ner går och avlägsnar sig. Tjugo sekunder senare öppnas dörren, lyset tänds och fänriken skriker: Upp och hoppa! Avmarsch mot värnpliktsparkeringen, 10 minuter!”

05.20 Marsch 2 km till värnpliktsparkerningen.

06.00 Skogmarschsorientering ca 20 km

13.10 Språngmarsch 1,5 km från skogen där vi gått vilse, till H-plattan där resterande grupper från plutonen väntar. De andra har tagit på sig regnkläder, något som vi inte hunnit och det börjar ösregna över oss samtidigt som Kapten Silfver håller ett tal om hur väl vi genomfört utbildningskontrollen. Den första strapatsdelen av baskertestet är nu avklarad! GLÄDJE, HURRA! Vi får stressa som tokar in på kasern för att tvätta av oss maskeringsfärgen inför baskerceremonin. Vi får baskrarna på väg mot tvättutrymmena och får en kort förevisning om hur man stukar baskern. Maskeringsfärgen i ansiktet är en värdig motståndare men efter lite kamp blir samtliga rena. När detta är klart ställer vi upp i korridoren.

14.45 Kn Silfver träder in och börjar tala. ”Ni har nu fått baskern. Nu ska ni förtjäna den också! Baskern fortsätter! Ni kommer inte att få åka hem imorgon utan ni kommer att få åka hem först på torsdag kl 12.30. Vi har ringt de personer som står först på er anhöriglista och meddelat om den rådande situationen. Ni kommer att påbörja nästa veckas utbildning när baskerprovet är avklarat.” Glädje upphör…

”Du som skulle till Irland imorgon! Du har till kl 18 på dig att bestämma dig om du vill avbryta och resa Irland eller kvarstanna och förtjäna din basker. Ni ska nu genomföra fälttest där ni ska springa 2 km med full stridsutrustning under 12.30 min. För att gruppen ska klara det måste ni ha en snittid på 11.30. Uppställning vid starten om 5 min!”

15.10 Efter fälttestet var det uppställning vid stridspackningarna utanför kasernen. Vi ska nu genomföra en 4,5 mil lång marsch i en cirkel runt regementet under dagen och natten enligt order. Vi har nu fått en halvtimmes sömn på 60 timmar, ätit 500 kcal, vandrat ca 10 mil och alldeles nyligen sprungit fälttest ovanpå det.

15.20 Marsch 500 m mot Granhammar slott. Ryttmästaren håller ett tal om den gröna baskern som endast ett fåtal personer får bära på sitt huvud. Det är kavalleristerna och jägarna. Som militärpolis måste man kunna växla om och vara en förman även när förhållandena inte är de bästa. Det hade vi visat att vi kunde nu. Fältmössa av, basker på!

16.40 Middag: Rostbiff, potatissallad, bröd, Cola, loka, kexchoklad, banan.

När Bolibompa-melodin sattes på en gång av något vitsigt befäl fick jag riktigt ont magen.

19.00 Buss till Kavallerikasern

19.40 Vård av personlig materiel. I säng vid 22.30. Vi hade nu fått en halvtimmes sömn på 67 timmar. Nu fick vi 7,5 h.

Permisen efter baskerprovet var himmelsk. Jag hade inte haft permis på 34 dagar och dessutom avslutat perioden med ett baskerprov. Åker flyg hem. Ett flyg som jag höll på att missa men hann med hjälp av en gräsligt stor portion tur. Jag åkte en station för långt med bussen som skulle ta mig till stationen där jag skulle stiga på flygbussen till Arlanda. Med tio minuter till flygbussen ska gå går jag av på den felaktiga hållplatsen utan den blekaste aning om var jag är eller var den ligger och ser ut. Det är tätbebyggt område, rörigt och tiden är knapp. Jag springer åt det håll busschauffören pekar med fullpackad trosspackning och byxorna faller ner till knäna allteftersom jag springer. En man står utanför en icabutik och jag frågar åt vilket hållplatsen ligger varefter han svarar och pekar. Jag löper vidare. Den väg han tipsat om är tyvärr blockerad av en stor inhägnad byggnadsplats och jag får chansa och springer runt den på vänster sida. Springandes hör jag en bil tuta bakom mig. Jag stannar till och bilen kör upp bredvid mig och det visar sig att det är killen utanför icabutiken som tidigare tipsat mig om vägen. Han erbjuder sig att skjutsa. Han förstår inte min tidsnöd förrän han börjat köra en omväg och släpper mig vid en statoilmack med en vägbeskrivning. Jag springer som en dåre mot målet men platsen han beskrivet verkar inte finnas. Jag ser dock en hållplats uppe på en vägbro och tar chansen och springer de 200 meterna dit. Det visar sig vara rätt chansat och bussen anländer 10 sekunder senare. Sitter framför Lars Jonsson på flyget. Ruben har växt kopiöst mycket. Tillagar gourmetmiddag med Rasmus och Markus hemma hos mig med rådjurssadel, klyftpotatis och kantarellsås på menyn. Kommer tillbaka till Kavallerikasern och har fordonsförarutbildning. En fantastisk vecka med roliga inslag och få kvällstjänster. En gruppmedlem läser fanatiskt bibeln på sin iphone och Sollerud kokar sin basker sitt triangakök då den är alldeles för stor och behöver krympas.

 

Står trappvakt på Karlbergs slott under en kväll då EU:s samtliga överbefälhavare skulle sammanträda. Rolf K Nilsson var till min stora förvåning en av de många personerna jag skyldrade gevär för.

 

November - Rider och bor i vindskydd i skogen runt Kaknästornet i Stockholm. Hästarna bits och sparkas och rädslan för hästarna växer hos flera individer. Från början var vi 56 personer i plutonen, nu är vi endast 38.

 

December – Har utbildningsmiddag i mässen. Klarar juridikprovet och den praktiska delen och åker hem som vice korpral och ställföreträdande gruppchef. Har ett fantastiskt jullov med nära och kära och avslutar året fantastiskt med bland annat Björn och Klasén. Over and out.